Streaming, mobilspel, appar, gaming och andra digitala tjänster har blivit en självklar del av vardagen. Varje enskild kostnad behöver inte kännas särskilt stor. En hundralapp för en streamingtjänst eller några tior för en app är lätt att acceptera utan att fundera särskilt mycket på det. Problemet är att de små summorna snabbt blir många.
När flera prenumerationer, köp i appar och andra digitala nöjen läggs ihop kan det handla om betydligt mer pengar än man först tror. Det betyder inte att du behöver sluta med tjänster du tycker om. Det handlar snarare om att veta vad underhållningen faktiskt kostar och bestämma vilka tjänster som är värda pengarna.
Börja med att hitta alla återkommande kostnader
Det första steget är att få en tydlig bild av vad du betalar för varje månad. Gå igenom kontoutdraget och leta efter streamingtjänster, spelabonnemang, appar, molnlagring, digitala tidningar och andra återkommande betalningar. Titta gärna några månader tillbaka eftersom vissa tjänster kan betalas mer sällan än varje månad.
Det är vanligt att hitta åtminstone någon tjänst som nästan aldrig används längre. Kanske tecknade du ett abonnemang för att se en viss serie och glömde sedan bort det. Eller så började du använda en träningsapp i januari men öppnar den knappt längre. Det enklaste sättet att spara pengar är ofta att avsluta sådant du redan har slutat använda.
Räkna på vad tjänsterna kostar under ett helt år
Månadskostnaden kan göra en tjänst billigare i huvudet än den faktiskt är. Om något kostar 149 kronor i månaden är det lätt att tänka att det bara handlar om drygt en hundralapp. På ett år blir samma tjänst däremot 1 788 kronor. Har du flera liknande abonnemang blir skillnaden ännu tydligare.
Det betyder inte automatiskt att abonnemanget är för dyrt. Om du använder tjänsten nästan varje dag kanske du tycker att den är värd kostnaden. Årspriset gör det däremot enklare att jämföra den med andra saker du skulle kunna använda pengarna till.
Du kan göra samma sak med spel, appar och andra digitala tjänster. Räkna ut ungefär vad de kostar på ett år och fråga dig om du fortfarande hade valt dem om priset presenterades på det sättet från början.
Småköp är svårare att upptäcka
Återkommande abonnemang är relativt enkla att hitta. Spontana digitala köp är ofta svårare. Det kan handla om några kronor för en extra funktion i en app, ett föremål i ett spel eller innehåll som låses upp mot betalning. Ett enskilt köp gör sällan någon större skillnad, men många småköp kan tillsammans bli en ganska stor månadskostnad.
Ett knep är att bestämma en fast summa som får gå till digital underhållning varje månad. Då behöver du inte få dåligt samvete varje gång du köper något, så länge du håller dig inom den budget du själv har satt.
Samma tänk passar även studenter och andra som har mindre marginaler. I vår artikel om hur man får livet att gå ihop som student tar vi bland annat upp varför det kan vara värt att se över fasta kostnader och streamingtjänster.
Spel om pengar behöver behandlas annorlunda
Spel om pengar är också en form av digital underhållning, men här finns en viktig skillnad. Du riskerar att förlora pengar direkt. Det kan därför vara klokt att hålla spelbudgeten helt separat från pengar som ska gå till hyra, mat, räkningar och sparande.
Det gäller oavsett vilken typ av plattform du använder. Den som spelar på ett utländskt casino bör dessutom vara medveten om att regler och spelarskydd kan skilja sig från vad man är van vid på den svenska marknaden.
Spel bör aldrig betraktas som ett sätt att tjäna pengar eller lösa ekonomiska problem. Bestäm i förväg hur mycket du har råd att förlora och försök inte vinna tillbaka pengar som redan har försvunnit.
Om spelandet börjar ta mer tid eller pengar än du hade tänkt dig finns stöd att få. Stödlinjen erbjuder stöd till både personer som spelar och anhöriga.
Skapa en egen nöjesbudget
Ett enkelt sätt att få kontroll är att skapa en separat kategori för nöjen i månadsbudgeten.
Där kan du samla kostnader för exempelvis:
Streaming, gaming, appar, biobesök, spel, digitala tidningar och andra saker du gör för nöjes skull.
När allt hamnar i samma kategori blir det lättare att se helheten. Du kanske upptäcker att du hellre vill lägga mer pengar på konserter och mindre på streaming, eller tvärtom.
Det finns inget rätt belopp som passar alla. Det viktiga är att nöjeskostnaderna fungerar tillsammans med resten av ekonomin.
Konsumentverkets Budgetkalkyl kan användas för att få en bättre överblick över hushållets inkomster och utgifter, och där finns även utrymme för kostnader kopplade till medier och digitala tjänster.
Du behöver inte ha alla tjänster samtidigt
Ett annat knep är att rotera mellan olika prenumerationer. Det finns sällan något behov av att betala för flera streamingtjänster samtidigt om du ändå bara använder en eller två. Avsluta en tjänst när du har sett det du är intresserad av och aktivera en annan senare.
På samma sätt kan du fundera över om du verkligen behöver premiumversionen av varje app du använder.
Många abonnemang går snabbt att starta igen. Du behöver därför inte fortsätta betala varje månad bara för att du kanske kommer vilja använda tjänsten någon gång i framtiden.
Gör en snabb kontroll varje månad
Du behöver inte bygga ett avancerat kalkylblad för att få bättre koll på dina digitala kostnader. En snabb genomgång av kontot en gång i månaden räcker långt. Kontrollera vilka tjänster som har dragit pengar och fundera över om något har blivit dyrare eller om du har börjat betala för något nytt.
Det tar bara några minuter, men gör det svårare för gamla abonnemang och småköp att fortsätta i bakgrunden utan att du märker det.
Digital underhållning är till för att vara rolig. Det finns ingen anledning att ta bort sådant du använder och uppskattar bara för att spara några kronor.
Skillnaden ligger i att själv välja vad pengarna ska gå till. När du vet vad dina digitala vanor kostar blir det mycket enklare att behålla de tjänster du faktiskt gillar och säga upp resten.
